Agender – Raknas alltemellanat saso en term mirake ”intergender” (kika det ordet)

21 septiembre, 2023 por MASVERBO Dejar una respuesta »

Agender – Raknas alltemellanat saso en term mirake ”intergender” (kika det ordet)

Asexuell/Asexualitet – ett person sasom befinner si asexuell inneha ingen verksam sexualitet/ingen sexlust och/eller kanner sig inte intresserad fran sexuella relationer/att kalkylera in andra inom sin sexualitet.

Bigender – nago person sasom upplever sig icke onskan eller veta utse emella femininu eller maskulin konsidentitet, inte med upplever sig hemma ino bagg.

Binar – Nagot sasom bestar av tvenne delar. Nar det innefatta kon koper det forsavitt att vi mestadel (normativt) delar in kon i tvenne delar; tjej sam kille.

Bisexuell – nago indivi sasom blir foralska inom och/eller kat kungen utav personer oavsett vilket kon dom har/de par binara konen/tva kon. (Det finns skild definitioner, odla det kan innebara olika av indivi mot individ).

Drag-king – nagon person som anvander det sasom inom vart b traffa som ”manliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, accessoarer tillsamman mera), exempelvi sta upptradande alternativt saso en politisk takti.

Drag-queen – En manniska som anvander det sasom ino vart b traffas sasom ”kvinnliga” konsuttryck (klader, kroppssprak, accessoarer med mera), exempelvi sta beteende eller saso nago politisk klokt beraknande.

FTM – “Female to Male” = “kvinna mot man”. Det befinner si e ord som vanligtvis anvands for att skildra vilken bege sig en transsexuell kille astadkommer eller inneha gjort. Ett transsexuell individ som befinner sig FTM varenda vid sin fodelse biologiskt sam juridiskt sett kategoriserad som ett tjej skada kanner sig no sasom och befinner si nago pojke.

Genderfluid – En konsidentitet darbort en kanner sig som ett medley utav de ett pa binara konen tjej samt kis, andock nago kan ocksa berora sig mer sasom nagon frank somliga dagar samt mer saso nagon brutta andra dagar.

Genderqueer – en glosa som kan anvandas sta konsidentiteter sasom icke foljer tvakonsnormen (det vill anfora dam eller man), en aning sasom intergender (se mirakel ”Intergender”).

Hen – Konsneutralt pronomen som funkar villig samma satt sasom pronomena hon och han. Hen bojs hen-hen(om) (bade ‘hen’ samt ‘henom fungerar)-hens. Pronomen kan anvandas istallet stav namn och ar hur nagon manniska allena ser sig samt vill bli kallad exempelvis forsavitt nagon vill kallas ”hen”, ”hon” alternativt ”han”.

Ickebinar – nago manniska sasom identifierar sig saso mellan, bakom alternativt tillsammans bagge konskategorierna kvinna/man kan benamna sig ickebinar. Ibland anvands ickebinar sasom e paraplybegrepp stav skilda konsidentiteter sasom inte foljer tvakonsnormen, exempelvis intergender alternativ genderqueer. Ickebinar betyder ick detsamm allman som definierar sig sasom det. Nagon fraktion kanner sig saso bade bona och frank. Andra kanner att dom a emellan do kategorierna. Otaliga ickebinara identifierar sig utan nagot kon alls. Nagon fraktion ickebinara vill omdana kroppen med hormoner och/eller kirurgi.

Ifall nagon befinner sig nagon binar transperson identifierar nago sig som bona alternativt pojke

Intergender – nago indivi som age nagon konsidentitet saso identifierar sig mellan, inom bada, eller bortanfor dom traditionella konskategorier (herre samt brud) eller sasom valjer att inte forklar sin konsidentitet alls.

Intersexualism – Intersexualism befinner si en medicinsk diagnos saso ges at manniskor sasom frascht biologiskt inte promenera att konsbestamma saso antingen donna alternativt pojke i enlighet med samhallets system forut kon. Ager inte ett dyft att producera tillsamman vem en garnityr pa och/eller blir foralskad inom.

Konsdysfori – Det betyder att hane lider utav, alternativ upplever barrikad inom sin vardag eftersom att ens konsidentitet icke stammer overens med det kon man blev tilldelad spann fodseln. Nago allman design fran konsdysfori ar det kar kan titulera fysisk konsdysfori – att delar itu kroppen icke kanns riktigt darfor do ej stammer overens med ens konsidentitet. Konsdysfori kan likasa befinna trevlig och kopa ifall att andra ick ser och behandlar ett sasom saken da kar riktig ar. Samtlig transpersoner inneha ick konsdysfori. Konsdysfori kan likasa kika avsevart annorlunda ut for skild mannisko – den kan gora forsavitt skild delar bruten kroppen sam vara annorlunda ino skilda situationer, exempelvi. Om kar har konsdysfori kan herre onskan genomga konsbekraftande atgard. Dyli kur astadkommer ofta att konsdysforin minskar.

Konsidentitet – En persons sjalvupplevda kon, fullkomligt spartanskt vem mi kanner undertecknad saso. Kan besta till exempel gumma, herre, intergender alternativt eventuellt ingenting itu det. Om kroppen ej stammer overens med ens konsidentitet finns det opportunitet att omarbeta det. Enbart nagon solo kan bestamma sin konsidentitet.

Pansexuell / Pansexualitet – En manniska som befinner si pansexuell kan besta sexuellt samt emotionellt hugad fran ”alla” eller ”vem som helst”. Itu vissa ansett sasom sexuell laggning, utav andra ansett som bisexualitet ino bredare form dar manga anser sig befinna intresserade bruten “personligheten samt ej konet”.

Pronomen – Hon, han, hen, hin, saken dar etcetera – det nagon person vill bliva kallad nar nagon snackar om saken da i tredje person, till exempel hen befinner si snall, mig gillar hen/henom (bada formerna fungerar). Pronomen kan halla till tillsammans tillsammans nagon persons kon/konsidentitet, skada behover inte handla det. Det promenerar ick att betrakta nago indivi vilket pronomen saken da har. Forsavit hane befinner si otrygg villi en persons pronomen kan karl fraga i ett priva prat (”Vilket pronomen age n?/Vilket pronomen vill du att mig anvander ifall dej?”). Nago andel foredrar att bliv omnamnda tillsamman fornamn ino stallet stav med pronomen. Hen samt saken dar anvands ibland ocksa i situationer enar nago persons konstillhorighet befinner sig oidentifiera.

Andra konsneutrala pronomen befinner sig hin, han samt den

Queer/Queerteori – e standpunkt som kritiserar normer runt kon samt sexualitet (kika heteronorm). Queer kan aven existera ett identitet, ”att vara queer”, som syftar till ett resistans kontra sam darborta ett ick vill kategorisera sig som fruntimmer, herre, bi-, hetero- alternativt lesbis. Queerteori kritiserar fasta kategorier sam etiketter, liksom uppdelningen ino underben sasom anses vanligtvi respektive annorlunda, framst nar det innefatta sexualitet sam kon.

Transperson – Ett samlingsbegrepp saso normalt menar manniskor sasom bryter til samhallets normer run kon och konsidentitet. Blott saken da saso allena identifierar sig som transperson befinner si det. Ino begreppet ingar exempelvi intergender, transsexuella samt transvestiter samt ibland dragqueens sam dragkings. Age inte ett dyft att handla tillsamman vem ett blir foralska ino och/eller kat villi. En bestammer solo forsavitt nago vill definiera sig som transperson: ingen annan kan saga til nago att ett befinner si transperson.

Transsexuell / Transsexualism – Ett beskaffenhet da en indivi age nago konsidentitet sasom inte overensstammer tillsammans det kon som registrerats intill fodseln, ofta med nago onskan ifall att andra kroppen odl att den stammer overens tillsamman den nago kanner sig som. Transsexualism ager inte med sexualitet att producera, en transsexuell indivi kan existera homo-, bi- eller heterosexuell alternativ hur nagon ann valjer att se pa sin sexualitet. ”Trans” betyder ”over mo andra sidan” gallande latin sam ”sexus” betyder “kon” villig latin. Transsexuell betyder namligen ”over till andra sidans kon”.

Transvestit / Transvestism – manniska sasom mer eller mindre mycket anvander det sasom samhallet titta sasom “ett ovrig kons” https://brightwomen.net/azerbaijani-kvinnor/ konsuttryck (klader, attribut, kroppssprak etcetera). ”Trans” betyder ”over at andra sidan” villi latin och ”vestis” betyder “klader” pa latin. Transvestit betyder salede ”over mo andra sidans klader”.

Share

Publicidad

Deja un comentario

Debe de iniciar sesión para publicar un comentario.